16/9-2011
Kategori: Allmänt
Den 16/9 så föddes våran son, min dotters lillebror.
Vattnet gick vid midnatt natten till fredagen. Blev chockad då jag bara skulle ställa mig upp. Satt på msn så min vän fick bli den första som fick reda på det för jag pratade med henne. Sen in till mamma som skuttade upp ur sängen, sen ringde jag till pappan som kommer över som en blixt.
Ringde in till förlossningen som sa att jag inte fick komma in för ens värkarna hade börjat. Men vid 1 tiden så började dem så mamma ringde in och sen ringde vi ambulansen som kom och hämtade mig och pappan vid 2 tiden. Halv 3 var vi framme och de gjorde ctg kurvan och kollade hur mycket jag hade öppnat mig.
Vid 6 tiden på morgonen så började de värsta värkarna. Så vid 07.30 ungefär så kollade de hur mycket jag hade öppnat mig, och det var samma resultat sen innan, 4 cm. Ungefär 2 minuter efter så pressade det på också kollade dem och då var det 8 cm.
Frågade pappan vad som skedde men han visste ingenting sen fick jag reda på att det var dags.
Efter ha legat på rygg ett tag så ville de att jag skulle flytta över mig till sidan. Jag bara kollade på dem och tänkte är de inte riktigt kloka? Kommer ju göra ondare!
Men fick flytta över mig till sidan och fortsätta medans pappan kollade dit ner.. Sa åt honom att han får kolla på mig istället :P När huvudet var ute så sa de åt mig att ta i när nästa värk kom för då skulle han komma ut, men det gjorde så förbaskat ont så det orkade jag inte vänta på, kändes som om att jag väntade i en evighet, så jag pressade på i alla fall.
Så 07.48 den 16 september 2011 kom våran son, Elias, till världen! <3
Gick rätt fort det sista. Sen så trodde jag att allting var över, nej, då började ju allting i magen dra ihop sig så det kändes som värkar. Det var riktigt pain!
Men nu är jag bara glad att allting är över.
Har 2 underbara barn och jag kunde inte önska mig något bättre!
Blev ju tyvärr ingen bio heller för mig och min dotter då han kom i fredags. Sa att hon kunde gå med mormor eller morfar men det ville hon inte för hon ville gå med mig, vilket inte var så lätt. Så får ta med henne på en annan bio vid ett senare tillfälle.
Svar till Kajsa; Döm mig inte, du känner mig inte. Hur jag uppfostrar min dotter är upp till mig. Alla uppfostrar sina barn på olika sätt. Du har absolut inte den blekaste hur min dotter har varit under den senaste tiden och hur jag har haft det under den senaste tiden. Ta du hand om dina barn, så tar jag hand om mina!
Tack för mig!
Vattnet gick vid midnatt natten till fredagen. Blev chockad då jag bara skulle ställa mig upp. Satt på msn så min vän fick bli den första som fick reda på det för jag pratade med henne. Sen in till mamma som skuttade upp ur sängen, sen ringde jag till pappan som kommer över som en blixt.
Ringde in till förlossningen som sa att jag inte fick komma in för ens värkarna hade börjat. Men vid 1 tiden så började dem så mamma ringde in och sen ringde vi ambulansen som kom och hämtade mig och pappan vid 2 tiden. Halv 3 var vi framme och de gjorde ctg kurvan och kollade hur mycket jag hade öppnat mig.
Vid 6 tiden på morgonen så började de värsta värkarna. Så vid 07.30 ungefär så kollade de hur mycket jag hade öppnat mig, och det var samma resultat sen innan, 4 cm. Ungefär 2 minuter efter så pressade det på också kollade dem och då var det 8 cm.
Frågade pappan vad som skedde men han visste ingenting sen fick jag reda på att det var dags.
Efter ha legat på rygg ett tag så ville de att jag skulle flytta över mig till sidan. Jag bara kollade på dem och tänkte är de inte riktigt kloka? Kommer ju göra ondare!
Men fick flytta över mig till sidan och fortsätta medans pappan kollade dit ner.. Sa åt honom att han får kolla på mig istället :P När huvudet var ute så sa de åt mig att ta i när nästa värk kom för då skulle han komma ut, men det gjorde så förbaskat ont så det orkade jag inte vänta på, kändes som om att jag väntade i en evighet, så jag pressade på i alla fall.
Så 07.48 den 16 september 2011 kom våran son, Elias, till världen! <3
Gick rätt fort det sista. Sen så trodde jag att allting var över, nej, då började ju allting i magen dra ihop sig så det kändes som värkar. Det var riktigt pain!
Men nu är jag bara glad att allting är över.
Har 2 underbara barn och jag kunde inte önska mig något bättre!
Blev ju tyvärr ingen bio heller för mig och min dotter då han kom i fredags. Sa att hon kunde gå med mormor eller morfar men det ville hon inte för hon ville gå med mig, vilket inte var så lätt. Så får ta med henne på en annan bio vid ett senare tillfälle.
Svar till Kajsa; Döm mig inte, du känner mig inte. Hur jag uppfostrar min dotter är upp till mig. Alla uppfostrar sina barn på olika sätt. Du har absolut inte den blekaste hur min dotter har varit under den senaste tiden och hur jag har haft det under den senaste tiden. Ta du hand om dina barn, så tar jag hand om mina!
Tack för mig!
