imstrongwithoutyou

Var och tittade på lägenheten idag. Det var hur snygga tapeter som helst och det var en fin utsikt mot vattnet.
Jag frågade om jag kunde få nycklarna idag, men hon sa att det inte gick för alla papper osv. Vilka papper? Allting är ju fixat, jag kunde ju lika gärna ha skrivit på kontraktet idag. Men men..
Det enda negativa är väl att den ligger på tredje våningen.
Och det höll hon hyresvärden med om eftersom med tanke på att jag har min dotter och en till bebis på väg.
Ja, jag har ju inte nämnt detta tidigare, men jag är gravid. Och har jag räknat rätt så blir ankomsten i början av oktober. Nära och bra till bebisens pappas födelsedag. Kanske man slipper köpa present till honom? ;)
Men iaf.
Så hon kollade i sina pärmar och hittade en lägenhet, en fyra på första våningen. Den är nyrenoverad, den ska bara städas ur så kan man flytta in. Och det skulle ta en vecka längre att få nycklarna än det var till denna trean.
Så boendesamordnaren ringde till min ekonomiperson på socialen och frågade om jag kunde ta den fyran istället. För allting hade blivit så mycket bättre. Första våning, dottern får ett eget rum och bebisen med när den kommer.
Men hon sa nej. För denna lägenheten var precis att jag fick. För hyran är högre än vad jag egentligen får ha. Det som skiljdes åt på denna trean och fyran var 197 kronor!? Kan de inte bara betala det?
Sa det till boendesamordnaren att betalar de bara det som blir minus 197 kronor så står jag för de 197. De kan dra av det från mina pengar som jag får från dem.
Så nu ska jag ligga på min barn & familj person om att jag tycker att det är bättre och få henne att inse det också och sen att hon kan lägga ett gott ord för mig. Men hon var sjuk idag, så får se om hon är där imorgon eller så får jag ta det på måndag.
För båda lägenheterna kommer ju att vara kvar. Trean är jag ju garanterad så.
Boendesamordnaren som även hjälper bebisens pappa med lägenhet frågade om jag och pappan inte skulle flytta ihop. För då blir jag garanterad den lägenheten eftersom det kommer att bli 2 vuxna och 2 barn.
Men man ska ju känna att man orkar också. Och jag tror inte att jag skulle orka det faktiskt. I så fall får han komma och hälsa på.
Ja, jag kanske slipper dubbelhyra med. Boendesamordnaren har några stycken som vill ha lägenheten, men det är ju bara om hyresvärden godkänner någon av dem. Men det hoppas jag!

Vad har hänt mer idag?
Har röjt i lägenheten och sagt upp den. Väntar på ett papper bara som kommer hem i mammas brevlåda så ska jag skriva på den och lämna den till boendesamordnaren så lämnar han det till hyresvärden sen. Så är det klart sen.
Blev inte så mycket röjt faktiskt, eller en del i alla fall i vardagsrummet. Men lådorna tog slut så man kunde inte fortsätta så mycket så vi gav "upp". Ska fortsätta på söndag igen. För imorgon kan inte mamma och på lördag ska jag och min dotter åka till Skövde med mina små söta darlingsar!
Ska möta upp dem här i stan på bussstationen för att sen åka iväg. Blir en liten shoppingrunda i Skövde! :) 
Sällan man åker någonstans och kollar i affärer, så nu tyckte jag att det var dags helt enkelt.

Imorgon tar min mamma och hennes sambo min dotter till dagis innan de går till affären på morgonkvisten då normala folk ligger och sover. De ska vara där så fort affären öppnar. Så nu ligger min dotter och sussar så gott i deras säng så slipper de väcka mig imorgon när de ska iväg. Imorgon ska jag ha sovmorgon! Det har jag förtjänat tycker jag!

Nu har jag ingenting mer vettigt att skriva. Eller..

Min dotters farmor hade henne inatt så vi skulle slippa stressa till dagis osv. Vid 14 tiden ringer hon mig och säger att min dotters pappa har vart där och hämtat våran dotter för de skulle åka någonstans!?
Fatta då att jag blev rädd och orolig. Efter jag hade lugnat ner mig så ordnade min vän skjuss av hennes pappa efter att jag hade pratat med min dotters pappa och frågat vart dem var så jag kunde hämta henne. De var på en lekplats så vi gick till vännens pappa som körde oss dit för att hämta henne, inte så långt borta, men ville kunna hämta dottern och hoppa in i bilen snabbt ifall det skulle hända någonting eftersom jag inte har pratat med honom sen i fredags fast han har skickat sms till mig.
Så vännen följde med ur bilen och gick till dit dem var och helt otroligt så LEKTE han med henne! Första gången på snart 5 år som jag ser honom leka med henne själv med ingen där! Försöka imponera kanske? Tror det!
Sen så åkte vi iväg efter att jag sa "hör av dig när du vill träffa henne" hörde något muttrande svar. Men fattade aldrig vad han sa.
Jag hade ju inte blivit orolig om han hade sagt till mig att han ville träffa henne en stund och leka med henne. Det hade inte gjort mig någonting. Men att få ett samtal från hennes farmor som säger att han har vart där och de skulle åka någonstans, det gjorde mig orolig kan jag lova!
Han har klagat på att han bara får träffa henne en gång per vecka. Men det är ju inte mitt fel! Det är ju han som inte hör av sig. Jag kan ju inte veta när han kan träffa henne osv. Då får han ju höra av sig. Eller han hör av sig, men det är ju för att han vill prata med mig, han har ju inte nämt henne.
Tror att det var det som var tanken med det hela idag, att hämta henne så att jag var tvungen att höra av mig till honom för att hämta henne för att sen kunna prata med mig där som vi sågs. Men den gubben gick inte då jag bad vännen följa med till lekplatsen. 
Ibland är jag smartare än vad jag ser ut ;)

Nu har jag ingenting mer att skriva, så jag säger nog faktiskt...

Har varit på kalas idag med min dotter. Kom hem för en timme sen ungefär.
Senare idag så ska jag iväg på ett kalas. Eller snarare en fest för en kompis fyller år. Så igår blev det present köpning. Var lite svårt att komma på vad hon vill ha eftersom jag inte vet vad hon gillar. Så tog hjälp av en annan som också ska dit ikväll, men hon visste inte heller. Så vi bara chansade och får hoppas att hon tycker om det.
Efter att vi hade vart där så gick jag hem till mitt ex (dotterns pappa) för att han ville prata. Jag vet! Skulle inte göra det, men nu gjorde jag det. Det hela började bra, som alltid. Men sen blev det bråk i hallen också sa han att jag skulle bestämma mig om hur jag ville göra. Jag vill ju vara vän med honom iaf. Men han vill någonting mer. Så jag sa det att han får höra av sig när han har bestämt sig eftersom jag skulle iväg och hämta dottern på dagis och att kompisen var nedanför i trappan och väntade på mig. Så skulle jag stänga dörren. Då sa han att jag skulle komma tillbaka in och att det bara skulle ta 2 minuter. Men sa det att jag måste gå. Och så sa vi ungefär 3 gånger och till sist så stängde jag dörren för att gå. ALDRIG gjort så mot honom! ALDRIG! Bara det blev jag själv stolt över mig själv. Sen så kom han också ut och sa att han skulle ha pengar som jag lånade utav honom förra året som han aldrig har nämnt tidigare utan gjorde det nu bara för att jävlas. Också började jag och min kompis gå till stationen och han följer efter. Vi ställer oss vid hållplatsen och han kommer efter någon minut efter han har vart inne och köpt ett engångskort. Också säger han "Kan du jävlas så kan jag. Jag ska jävlas med dig. Jag ska ta henne och jag ska jävlas på dagis också. Och jag ska ha mina pengar." Sa till honom det att om han följer efter så får han dem inte, utan han måste stanna kvar tills jag skickar till honom. Men det gjorde han inte, utan han följde med till dagiset och skulle ta henne. Men hann säga till personalen för jag gick först att de skulle hjälpa mig. Men de kan ju inte göra så mycket eftersom vi har gemensamvårdnad. Vilket jag ska börja ordna nu på måndag att jag får ensamvårdnad. 
Han sa att han skulle ta med henne till leksaksaffären för att köpa leksak till henne. Vilket han inte sa till mig! Så sa det till honom att han ljuger osv. Sa även till våran dotter att inte följa med honom för han bara ljuger det med leksaken. Och hon ville inte ens följa med honom. Och jag försökte få henne att visa mig vad hon hade gjort, vilka teckningar hon hade gjort igår osv bara för att dröja ut på tiden så han skulle gå. Vilket han aldrig gjorde.
Personalen ringde till henne på barn & familj som jag har och en till. Så först så fick han prata med den andra kvinnan och sen jag.
Han hade inte velat ge ut sitt telefonnummer till henne för han sa att hans telefon inte fungerade. Men hur kan han då messa med mig? Sa till henne att han ljög och hon förstod det. Så jag var snäll och gav hans telefonnummer till henne *hihi!*
Och hon sa det att det var jag som skulle ta våran dotter och inte han. För han hade ingen rätt till det. Så jag förklarade om den gemensammavårdnaden men hon sa att det spelar ingen roll. För det var planerat från första början att jag skulle hämta henne och inget annat. 
Vi var på dagiset i en timme! En timme! 
Till sist så kom hon från barn & familj och den andra kvinnan. Den andra kvinnan gick direkt till honom och pratade med honom medans hon från barn & familj körde hem oss.
Också säger hon i bilen att det såg inte så bra ut att vi båda kom samtidigt till dagis jag och hennes pappa. Men vad ska jag göra när han tar samma buss som mig? Ta busskortet ifrån honom eller?
Sen har det bara vart lugnt. Förutom att han har skickat en del mess till mig och sagt förlåt och att han älskar mig jätte mycket osv.. Samma som alltid med andra ord. 
Sa det till honom att jag inte orkar med detta längre. Han blev sur för att jag inte kom tillbaka in till hans lägenhet i 2 minuter så han kunde krama och pussa på mig som han brukar göra och sen tro att allt är bra igen. Den gubben funkar inte längre!

Finally! Äntligen! YEAH!
Ja som sagt, jag är så glad så det går inte ens att beskriva!
pMin barn och familj soc ringde mig idag, för de hade mötet om min hyresskuld. Och den blir betald! *happyface*
Så den 1 mars blir det inflyttning för mig och min dotter. Åh jag är så glad nu!
Och antingen imorgon eller på fredag så flyttar vi hem till min mamma så länge tills vi ska flytta in i våran lägenhet. Sen efter det tänker jag inte flytta på ett bra tag. 3 flytt och kommer bli ett 4.e sen december. 

Ville egentligen inte ta det här, men eftersom du skrev på din blogg så tänkte jag varför inte.

För det första; Nej jag tänker inte ta emot din ursäkt. Jag har gjort det tillräckligt ända sedan jag bodde i min egna lägenhet då du skulle komma. Och det var. Låt se.. I september-oktober! Efter det så har jag tagit emot din ursäkt efter ursäkt efter ursäkt. Och nu är jag så förbannat trött på dem så jag orkar inte. 
Du har haft dina chanser. Jag har sagt till dig på alla möjliga vis, men fortfarande ingenting.
Och fortsätter jag att ta emot dina ursäkter, så kommer du fortsätta att komma med dem.
Du har alltid kommit med bortförklaringar. Jag tror jag har hört alla bortförklaringar som finns faktiskt.
Ibland är du lite av en egoist, eller ganska så ofta faktiskt. Okej, du har dina diagnoser, du har dina sjukdomar. Men ska du behöva prata om det för jämnan och skylla på dem och sitta och beklaga dig?
Vi har fattat det nu. Du har sjukdomar, diagnoser osv. Men du behöver ju inte prata om dem hela tiden.
Och när vi pratar om våra problem osv, då existerar inte vi utan du ska alltid vara snäppet värre.
Jag/vi mår inte heller så bra vet du. Men jag sitter iaf inte och beklagar mig hela tiden. 
Också skriver du i din blogg att vissa inte kan acceptera hur du mår. Men, i hur många år har jag inte gjort det? Och i hur många månader har jag inte hört dina bortförklaringar om varför du inte kan komma? Fattar du inte att man blir trött efter ett tag? Jag har tröttnat för länge sedan, men tänkte att någon gång så kommer du. Men icke.

Och en sak som jag tycker är väldigt roligt. Du sa till mig att du inte har råd att komma till min bror som skulle ha fest för att han fyllde år. Men du har råd att gå till krogen och dricka? Är inte det lite dyrare än att sitta hos en och dricka? Eller är det bara jag som har fått för mig detta? Det är det va? Jag tror det iaf!

Du säger även att du mår bra när du är med din pojkvän. Och blablabla.. Och till mig har du sagt att jag är din solstråle och kan alltid få dig på bra humör. Så varför kan du inte bara komma och besöka mig då? Om jag nu får dig på bättre humör?
Jag har sagt till dig att jag kan komma till dig osv, men det beror på pengar och min dotter. Då har du sagt att du kan lika gärna komma till mig för du åker gratis. Men fortfarande ingenting. 

Är trött på det. Och nu har du förlorat mig. Hoppas att det var värt det. Att efter snart 11 år så slutar det så här. Jag hoppas att du är nöjd, för annars hade du inte hållt på så här.

Ja, idag är det som sagt alla hjärtans dag. Den är ju som alla andra dagar så förstår inte vitsen. Man ger bara sin käresta/käreste fina presenter osv. Men det kan man ju göra i vilket fall som helst för att visa sin uppskattning. 
Själv har jag ingen kille. Och det är nog första gången som jag har känt att det kvittar. Har inte vart nedstämd eller någonting så det är ju bra det. Hoppas att det är så alla andra år jag kommer vara singel just på alla <3 dag.

Fick besök idag utav mitt ex. Han kom hit för att jag skulle ha pengar utav honom som han var skyldig. Är fattig så det skriker om det. Så varenda krona räknas nu tills man får pengar på fredag. Men jag unnade mig pommespinnes idag ändå, var en annan som var skyldig mig pengar också som jag fick idag så det var ju bara bra.
Men iaf. Det var inte bara pengarna jag fick. Utan när han skulle gå så sa han "Grattis på alla hjärtans dag!" och gav mig en rosa ask med lila fint band på. Och jag hade vart lite nedstämd när han kom hit för jag mår inte bra för fem öre. Är sjuk så det skriker om det! Också skulle han gå och började stänga dörren så jag öppnade dörren igen och sa tack och kramade honom. Det är ju iaf det minsta man kan göra efter man har fått ett paket.
Satte mig i soffan bredvid min dotter och öppnade paketet. Där i fanns en rosa "ask" med en massa tyg på så det liknar en ros. Och inne i den så låg det papper. Tog upp pappret och vek upp det och såg ett jätte fint halsband som var 2 hjärtan! Jag blev jätte glad och skickade sms till honom med en gång. För just detta halsbandet hade jag själv spanat in och tänkt att köpa.




Den fina asken. :)




Det fina halsbandet.
(Dålig bild jag vet)


Sen har det hänt en massa andra saker. Men jag tänker inte ta upp det här. Men kan iaf säga att jag är jävligt besviken. Och att jag inte orkar mera!

Det kryper i kroppen på mig. En attack är på väg och den vill bara bryta sig loss. Och den är på god väg.
Jag vill bara skrika. Jag vill bara gråta. Jag vill bara gå in på toaletten. Men jag har lovat mig själv att jag inte ska göra så mer mot mig själv. Jag har klarat mig i dessa år så ska jag inte börja med det igen. Försöker komma på någonting att göra, vilket inte går så bra. Och på min spotify verkar det bara vara depplåtar som kommer upp. Vilket inte gör det hela mycket bättre. Som om den förstår hur jag känner mig nu.

Socialen har fortfarande inte haft det där mötet som de har sagt att de ska ha. Min ekonomiperson kom tillbaka igår efter ha vart ledig tydligen ett tag. Så antingen blir det imorgon eller på fredag. Hoppas gode gud att de skyndar sig för så här kan vi inte ha det.
Jag är tacksam att vi får bo här hos mina vänner, men det funkar inte i längden. Man behöver ha sitt eget, sitt egna space. Vilket man inte har nu. Har ju vardagsrummet, men det är inte samma sak.

Katterna hade blivit bra. Min mamma som är en ängel sa att hon kunde rensa kattlådan. Så hon åker hem till min bror varje dag efter jobbet och rensar deras låda.
Men idag fick jag reda på utav henne, inte min bror som har dem, att han vill inte ha kvar någon av dem längre.
Är inte det bättre att ta det med mig? Så att jag kanske kan fixa något? Och säga det till mig vid 19 på kvällen. Hur ska man då kunna fixa det? Varför ens lova att man kan ha katterna och sen säga att det inte går? 
Och där bröt jag ihop.
Hur jag än gör så kommer det inte att funka. 

Och för att göra saken lite värre så behöver de mer torrfoder och kattsand, vilket jag inte har råd med! Jag lämnade in papper till socialen i tisdags om det månadskortet som jag betalade för mina pengar som jag ska leva på. Plus läkarbesöket på VUP. Och bara det är över 400 kronor. Det ska ta två dagar att fixa det. Och min ekonomiperson försvann i torsdags. Men han fixade inte det innan! Och nu har det gått över en vecka. Han ordnade säkert inte det igår heller när han kom tillbaka. Så lär sitta utan pengar.
Och har han fixat det så ska jag ha pengarna om 5 minuter då klockan slagit en ny dag.
Vet inte hur jag ska göra om jag inte får pengarna. För han kan ju inte skicka ut dem så jag har dem denna månden eftersom jag har levt på över 400 kronor mindre denna månaden. Om han menar det så kommer jag bli sur och säga ett och annat!
För just nu orkar jag inte med detta mera. De har kört med mig hur länge som helst nu. De lovade mig att skulden skulle bli betalad och att AU mötet skulle vara den 28 januari. Sen så får man reda på att det har blivit ett missförstånd i det hela så att jag och min dotter skulle bo kvar på kvinnojouren i 2,5 vecka till. Vilket jag inte orkade med. Och sen säger dem att de ska ha ett möte med en chef i denna veckan. Egentligen igår/idag. Vilket de inte hade.
Hur mycket tror dem att jag orkar med egentligen? De vet hur jag mår. Hur jag känner. Och ändå så ska de köra över mig så här.
Ordnar de inte detta snart så ger jag upp. Helt ärligt, jag ger upp. För jag orkar inte behandlas som ingenting. Just nu känner jag mig som en boll som åker fram och tillbaka. De sparkar på mig och säge si och så. Ingen som har något korrekt svar.