Eftersom jag har tråkigt så tänkte jag skriva lite om mitt liv. Dottern har gått hem till min mamma och sonen och älsklingen ligger och sover. Så nu sitter jag och lyssnar på musik och tänkte skriva lite.

Jag har inget minne av den "bra" tiden i mitt liv. Jag har vart med om ganska så mycket så det bra tiden har försvunnit ur mitt minne.
Minns iaf att från klass 1-3 så var jag som alla andra som gick i min klass. Var "populär" och inte mobbad. Men sen i trean så fick jag mina första glasögon. Och på den tiden så var det populärt med glasögon som såg väldigt annorlunda ut jämfört med idag. Då började mobbningen, mobbningen som skulle pågå ända fram till högstadiet, enda tills jag började gymnasiet.
Jag blev kallad för glasögonorm, mitt namn blev jag mobbad för, de första glasögonen blev jag mobbad för. Jag blev nog mobbad för allt!
Jag hade en kompis, men hon slutade umgås med mig tvärt och jag undrar fortfarande, varför? Hon ville väl inte vara med mobboffret på skolan.
När jag började högstadiet så trodde jag att det var över, nya klasskompisar och ingen visste vem jag var. Men icke! Blev lika mobbad där om inte värre. Hade ingen i klassen att umgås med! Hade inga vänner överhuvudtaget. Så jag drogs till dem som var yngre än mig. Dem själva som var mobbade. Dem visste ju hur det var. Och jag struntade i (vilket jag gör fortfarande) att de var yngre än mig. Och än idag så träffar jag dem och umgås med dem. Vissa av dem iaf, några har man förlorat kontakten med.
När jag började umgås med dem som var yngre än mig, då blev jag mobbad för det. Ingenting dög. Mitt självförtroende låg på botten, vilket det gör än idag. Har inte byggt upp det än. Och jag mår fortfarande dåligt över allt som har hänt. 
Sen när jag började gymnasiet, då ändrades allt! Jag hittade 4 vänner, som jag fortfarande har kontakt med. Vi träffas inte så ofta, men vi kan prata med varandra osv iaf.
Jag var inte mobbad! Fanns några från min gamla klass som gick i samma klass som mig då på gymnasiet, eller visste vem jag var iaf. Men de hade tydligen "mognat" upp under sommaren eller bara struntade i det.
Men jag hade tröttnat på skolan ändå. Tänkte fortfarande på mobbningen så orkade inte gå till skolan. Skolkade ganska så mycket, struntade i proverna, tränade inte för ens dagen innan. Någon timme innan jag skulle sova. 
Under denna perioden, när jag var 18, träffade jag min ex kille. Efter lite problematiska saker så blev jag gravid 2005, fick en dotter 2006 och där med gick jag aldrig ur skolan. Gick på IV den sista tiden innan dottern kom. Så har inga slutgiltiga betyg. Jag är fast hos socialen. Men ska ta tag i skolan igen tänkte jag efter att min mammaledighet är färdig. Nu är det färdig levt på socialen, jag ska göra någonting åt mitt liv!

Nästa del kommer väl antagligen imorgon eller senare idag.